Dominoeffekten dvs grupptryck
För några dagar sedan tog Nerikes Allehanda upp fenomenet. Något man eg tycker vuxna skall vuxit ifrån.
Tyvärr hittar jag ej artikeln längre så jag kan länka.
I artikeln stod det att alla gifta par fick se upp nu efter semestrarna då många ansöker om skilsmässa för om man hade vänner som skilde sig var risken stor att några skulle följa efter så att säga....
Vad tycker ni är värst? De som skiljer sig för att vännerna gör det eller de som skaffar barn för att vännerna gör det???? Jag har en känsla av att denna grupptryckgrupp är de som gör både och!
Jag läste också artikeln, den var från TT och NA publicerade den.
Dessutom syftade den ju på att när folk i ens närhet tog steget att gå isär så var det många som fick sig en tankeställare och tänkte typ "vad är bäst för oss? Kanske att leva på olika håll?"
Dessutom så undrar jag om ditt grupptryckssnack om barn fortfarande är skitsnack om någon speciell eller om det är patetiska generaliseringar
helt allmänt?
rent allmänt, ha en trevlig helg
Jag kan mycket väl tänka mig att del skiljer sig för att en nära bekant gör det. Men jag tror inte det beror på grupptryck. Så jävla kul är det inte att skilja sig. Däremot vågar de kanske ta steget för att de egentligen mår dåligt i sitt nuvarande förhållande. Men du tycker kanske att det är bättre att man olycklig tillsammans än lycklig isär??
